Utespelaren och kommentatorn

Vi firade en trevlig påsk hos barnens farmor och farfar i Malmö. Det åts ägg och spelades spel och lektes lekar.

Och ibland är det i småsakerna som olikheterna mellan pojkarna syns tydligast.


Påskharen hade hängt en hel massa ägg på buskar i trädgården, och gossarna fick varsin korg för att samla den i.

Valdemar kastade sig över uppgiften med stort intresse. Varför hade påskharen lämnat ägg? Varför hängde det ett i just den busken? Han skulle minsann ta ett gult, och sen ett lila. Gult och lila är de finaste färgerna! Undrar hur många ägg han hade plockat nu? Ett, två, tre... Därborta var ett! Det är ett gult till....

Och så vidare, och så vidare.





Under tiden gick Julius som en mycket målmedveten äggplockningsmaskin genom trädgården. Alla hans 83 cm var inriktade på att samla ihop alla äggen, och lägga dem i korgen. Han hade knappt tid att titta på mig när jag ville ta en bild.





Valdemar räknade varje plockat ägg, och på slutet ville han att vi skulle se efter vem som hade hittat flest. Något som vi avstyrde, eftersom det var uppenbart för alla vuxna att Julius hade runt dubbelt så många ägg i sin korg.

När vi kom in fortsatte Julius att lägga äggliknande föremål i korgen - en golfboll, en marakass...

Ända tills det var dags att leta efter en annan sorts ägg.