De tycker om varandra, det gör de. Är den ene borta frågar den andre ständigt. Kommer den frånvarande hem blir det stor kram. Gråter den ene så bekymrar sig den andre.
Men striden är stenhård. Revir markeras, ägodelar bevakas. Rättvisan och det eviga mätandet som man själv kan minnas har inte smugit sig in så mycket än, men helst ska det vara lika samtidigt.
Och förra söndagen, då mamman och pappan hade varit bortresta och kom och hämtade pojkarna hos farmor och farfar så fick den ene en röd bil och den andre en gul. Bitter besvikelse blev följden hos den store som fick den gula bilen.
Men nu har han kommit över det och lärt sig att en gång fanns det ett land där alla bilar såg ut som den han fick.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar