Den senaste veckan har vi sett "Ice Age" minst en gång om dagen. Vi hyrde den på biblioteket och den är tydligen omåttligt rolig - en mammut som halkar på is och drattar på ändan, vad kan man mer begära av humor, liksom?
En bit in i filmen får man en tillbakablick där man får veta att mammuten haft en familj som har dödats av människorna, och efter att ha sett filmen några gånger fastnade Julius för den scenen.
- Mammutmamman är död, och den lilla ungen också!
- Ja.
- Dom kan inte komma till pappan?
- Nej, och han är nog ledsen för det.
- Men varför är de döda?
- Människorna dödade dem för att få mat.
Och så vidare.
Idag lyssnade vi på radio när vi åt frukost.
"Den 32-årige mannen har nu erkänt delar av handlingarna i fredags när minst 92 människor dödades..."
- Hon sa död på radion mamma! Hörde du? Berättade hon om mammutmamman och mammutungen?
Nej, det är ju inte mammutarna i Ice Age de pratar om på radio. Och så gav jag mig in i någon slags förklaring om att det är en man som har dödat en massa människor
- Så att de aldrig kan komma till sin mamma och pappa? Och så är de i vattnet?
- Ja precis så, kan jag bara säga, och undra var han har snappat upp det där med vattnet. Och vara lite glad för att han inte frågade varför, för vad svarar man på det?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar