Och efter den mycket exalterade starten var all den där väntan som följde lite påfrestande. Vi försökte fördriva tiden, bland annat med att julbada.
Och genom att ta kort på barnen när de var uppklädda i sina finkläder. Inte på något enda tittar de samtidigt in i kameran, utan att hålla upp t ex ett knä eller en hand framför någon annan.
Sen, efter ytterligare hundra år och ett bamsetidningsmaraton var det dags för julmat. Och Kalle Anka.
Och efter julmaten kom ääääntligen det som åtminstone Julius sett fram emot i flera veckor - att få äta pepparkaksborgen, och julgodiset.
Sen väntade vi lite till. Och åt godis. Och väntade. Och funderade på tomten.
Och kan man tänka sig. Medan pojkarna och Viktor var ute med en tallrik gröt och en pepparkaka till tomten, om han skulle känna sig hungrig, så kom han förbi!
Så när de kom in igen låg det fullt av paket under granen. Tyvärr hade han inte tid att stanna så att de kunde träffa honom, eftersom det är många barn att dela ut klappar till.
Entusiasmen var åter på topp.
Alla hade tydligen varit alldeles extra snälla det gångna året, så det blev en ganska lång julklappsutdelning. Vissa hanterade detta genom att stå och hoppa på stället. Vissa andra tog det lite lugnare.
Sen lekte vi med våra nya saker.



Julius och Valdemar fick små bärbara datorspel, och den här pk-mamman höll på en hel del innan och ältade fram och tillbaka om de egentligen var för små, om de inte borde få något pedagogiskt av trä istället (en helt annan historia är att de var av så dålig kvalitet att båda nu är trasiga, mindre än ett dygn efter att de fått dem. Billiga skitprodukter! Så nu kommer vi nog att skaffa dyrare och finare och förhoppningsvis bättre datorspel. Jaja, så kan det gå.).
Julius å sin sida var inte sen att dela med sig av nöjet till sin lillasyster. Notera för övrigt den nya Bilar-klädseln. Han sov i mössan.







Inga kommentarer:
Skicka en kommentar