För övrigt slog vi familjerekord i att hinna med tåg idag. Klockan 9.24 satt vi vid frukostbordet och klockan 9.46 befann vi oss med full vintermundering på tåget.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ett försök att fånga de där ögonblicken. Att stanna upp och se. Och att kunna gå tillbaka och veta hur det var.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar